Samhällskritiken som försvann

I valet 2002 var det socialdemokratiska valbudskapet ”Stolta men inte nöjda” medan det i valet 2006 löd ”Alla ska med”. Känslan av partiets budskap blev dock snarare ”Stolta och nöjda”. De socialdemokratiska valaffischerna förmedlade budskapet att det gick bra för Sverige, något som visserligen stämde och som fortfarande stämmer, men samhällskritiken uteblev.

Vår politiska berättelse beskrev inte den verklighet som väljarna upplevde och vi delade inte deras oro inför framtiden. För alliansen var det en enklare uppgift, eftersom de efter tolv år i opposition inte hade någon som helst anledning att försvara den förda politiken. De lyckades bra och känslan de förmedlade var fräsch, men framförallt levererade de förtroende. Väljarna såg i Reinfeldt en ärlig och pigg statsministerkandidat somkunde lösa Sveriges problem.

I mitten av oktober hade jag en diskussion med en förälder med två barn i högstadieåldern. När de inför valet fick i uppgift att ta reda på vad de olika partierna stod för kunde de relativt enkelt komma fram till vad alla partier ville med undantag för socialdemokraterna. Barnen upplevde att det var svårt att få grepp om vad vi egentligen ville och tyckte att budskapet var spretigt. De har där en poäng. Vår politik var inte alls dålig, men vi borde ha fokuserat budskapet kring några få områden och pratat mer om kvaliteten i välfärden istället för procent och taxesänkningar. Även här lyckades alliansen bättre med sin fokus på en fungerande välfärd samt jobbfrågan.

Vår paradgren är av tradition att gå i opposition mot makten trots att vi själva innehar den. Vi lyckades inte i detta val och självdistansen lyste med sin frånvaro. En starkt försvårande omständighet var såklart att vi hade suttit vid makten i tre mandatperioder, när vi försökte oss på självkritik blev det självklara påhoppet varför vi inte hunnit komma tillrätta med problemen efter tolv år. Nu när vi tyvärr har förlorat valet får vi i varje fall möjligheten att formulera en skarpare samhällskritik, vilket blir lättare med en borgerlig regering i Rosenbad. På extrakongressen i mars väljs vår nya partiordförande. Hon bör verka för att partiet dammsuger landet på vilka problem folk upplever som viktigast att lösa. Det för att möjliggöra att socialdemokraterna i valet 2010 återigen ska vara det parti som bäst förstår människor i sin vardag och har de vettigaste och rättvisaste lösningarna. I den processen har s-studenter en viktig roll att spela, som den kreativa och konstruktiva sidoorganisation vårt förbund är.

Claes Nordmark, Laboremus